Om Tisdagarna med Morrie.

Jag har redan länge haft boken Tisdagarna med Morrie hemma, jag har hållit den i handen många gånger men det har inte riktigt varit rätt tillfälle för den. För någon dag sedan kände jag att det var dags.

Tisdagarna med Morrie är en tänkvärd bok. Det handlar om författaren Mitch Albom som återupptar kontakten med sin professor Morrie som står inför döden. Almbom åker varje tisdag för att träffa honom, och varje vecka pratar de om olika ämnen i livet.

Redan innan man börjar läsa förstår man hur boken kommer att sluta, och jag erkänner att jag fällde några tårar när jag läste sista kapitlet på väg till jobbet på tåget. Historien reflekterar över livet och döden, stora frågor som behandlas på ett vackert och mjukt sätt. Det jag tyckte var särskilt vackert i berättelsen var närheten och ömheten mellan Albom och Morrie.

Boken är väl värd att läsas med jämna mellanrum, för att påminnas om att vad som är det viktiga i livet.

Om att vara introvert.

 

Jag har alltid varit den lite tysta, som tyckt om att vara ensam och dragit sig undan litegrann. I en liten grupp trivs jag bra, men i större grupper är jag den som inte säger så mycket. Har jag varit länge i en omgivning med mycket människor och oväsen så behöver jag få vara ensam och stilla en stund. Det här har delvis att göra med att jag är en HSP (Highly Sensitive Person) men också det faktum att jag är introvert. Jag läser just nu en alldeles fantastiskt bra bok av Susan Cain som heter ”Quiet” (kanske den finns översatt till svenska också?), som beskriver hur livet är som introvert. Cain beskriver på ett vetenskapligt med ändå lättförståeligt sätt vilka skillnaderna är mellan en extrovert och en introvert och hur världen ser på dessa två. Boken är lite av en tegelsten men rekommenderas varmt!

Lorna Byrne – A Message of Hope from the Angels

Just nu läser jag två böcker samtidigt, något jag verkligen försöker undvika i vanliga fall. Men en av böckerna vill jag verkligen njuta av, jag vill inte att den ska ta slut..! Det är Lorna Byrnes senaste bok, A Message of Hope from the Angels. Jag älskar hennes böcker, det är alltid så positiva och jag blir så lugn och fin och ljus inombords när jag läser om änglar. Jag har till och med läst hennes första två böcker en gång till för inte så länge sen.

Lornas liv är helt fantastiskt. Hon har kunnat se änglar ända sedan hon var ett litet barn, och hon berättar om sina upplevelser med sådan naturlighet och självklarhet. Ibland är hennes historier så otroliga att om det inte vore just hon som berättar dom skulle jag förhålla mig aningen skeptisk till det. Men hon är precis som vem som helst, och det ser man särskilt när hon blir intervjuad. Hon är lugn, saklig och jordbunden. Hennes liv har varit väldigt svårt ibland, hon blev utstött som barn, hade det stundtals mycket svårt ekonomiskt, miste sin man som ung och blev ensam med fyra barn. Men hon förlorade aldrig hoppet och litade alltid på änglarnas hjälp. Jag gillar hur böckerna både berättar om hennes eget liv och upplevelser, men ger också konkreta tips om vad man själv kan göra för att få kontakt, för att be om hjälp eller hur man kan hjälpa andra. Den senaste boken går in specifikt på särskilda frågeställningar och jag suger i mig allt som en svamp. Men jag vill ju inte att den ska ta slut! Jag hoppas hon skriver fler böcker, de behövs verkligen. Jag tror att Lorna hjälper världen att bli lite bättre.